Letter som yogar

 

Hej sommaren!

Anledningen till att jag förra året vid den här tiden bestämde mig för att stanna i Riga ett år till var en lapp på en anslagstavla – ‘Utbilda dig till lärare i Kundalini yoga’. Yoga har alltid funnits nära till hands, men det var där den verkliga resan började. Det blev ingen flytt, istället blev det böcker, långa föreläsningar, tidiga morgnar, meditationer och väldigt, väldigt mycket yoga. Ibland hatade jag Kundalini så mycket att jag skulle kunna personifiera den, hänga upp den i taket och utsätta den för den brutalaste typen av våld jag kan komma på. Det var perioden när hjärnan liksom desperat höll kvar vid det gamla och trygga men kände att den började tappa greppet. Nu har jag börjat lära mig acceptera, tycka om det mer och mer och känna hur mycket det faktiskt ger mig. Och nu är det heller inte lång tid kvar till slutexamen, när jag ska skriva ett mastodontprov på allt jag lärt mig och på darriga ben visa att jag minsann kommer bli en bra lärare. 

However, detta är bara för att ni ska få lite bakgrund – jag är, äter, lever och andas yoga. Det är ju en väldigt bra grej som man kan utveckla på många, många sätt. Så, i veckan kom en vän till mig på en lysande idé; när vädret blir varmt nog och gräset grönt nog flyttar vi våran yoga ut till solen och människorna. Det är ju en väldigt vanlig sak att göra i andra städer, men faktiskt något helt nytt här. I vilket fall ingenting vi sett skymten av, de många parkerna till trots. Vi tänkte att det blir som en smygreklam för våran bästa jogastudio. Sen är det helt upp till de förbipasserande letterna, de som bara vill titta kan nöja sig med det och de som vill vara med, ja de är mer än välkomna. Visst är det en grym idé?